Efter en utdragen period av osäkerhet och inbromsning i bygg- och fastighetssektorn syns nu tecken på att marknaden sakta men säkert börjar vakna till liv igen. Kombinationen av sjunkande inflation och mer förutsägbara, till och med något sjunkande, räntor skapar nytt syre i ett tidigare ansträngt ekonomiskt klimat. Den förändrade situationen påverkar inte bara byggbolag och fastighetsutvecklare – hela kedjan från finansavdelningar till jurister och entreprenörer märker av att hjulen börjar snurra igen.
Den svenska byggmarknaden har under de senaste två åren kämpat med en kraftigt bromsad nybyggnation, uppskjutna investeringar och en avvaktande transaktionsmarknad. Osäkerhet kring materialpriser, räntebanor och inflation har lett till en “vänta och se”-mentalitet, både bland investerare och institutionella fastighetsägare. Men när inflationen nu visar mer stabila nivåer och Riksbankens signaler tyder på ett gradvis lättare ränteklimat, ser många aktörer möjlighet att åter öppna projekt som tidigare lagts på is.
Det är inte någon dramatisk boom som rullar in – men rörelsen är tydlig. Fler fastighetstransaktioner kommer till avslut, projekt som tidigare stått stilla förhandlas nu upp på nytt och fler markförvärv sker med tydligare investeringsplaner. Det ger en positiv kedjeeffekt. När transaktionsvolymerna ökar börjar finansavdelningarna få mer att göra: due diligence, finansieringsanalys och kassaflödesplanering kräver inte bara fokus utan också tempo. Det är en annan verklighet än det passiva läge som rådde under 2023 och delar av 2024, när många avdelningar mer fokuserade på kostnadsreduktion än tillväxt.
Parallellt aktiveras fastighetsjuridiken. Advokatbyråer och juridiska konsulter vittnar om ett ökat tryck inom både fastighetsrätt och entreprenadjuridik – där kontrakt, markanvisningar, konsortieavtal och exploateringsavtal behöver granskas, förhandlas och förnyas. I takt med att projekt återstartas aktualiseras också äldre avtal – i vissa fall med behov av anpassning till nya villkor, inte minst när det gäller indexering, ansvarsfördelning och tidplaner.
Även inom entreprenadrätten ökar aktiviteten. Det handlar både om att nya upphandlingar inleds och att tidigare pausade entreprenader väcks till liv. Entreprenadföretag som haft ett tufft 2024 ser nu ett mer stabilt inflöde av förfrågningar – inte minst inom samhällsbyggnad och kommersiella projekt. Det handlar i många fall om att skapa omstart snarare än start – projekt som redan haft sin projekteringsfas, men där byggstart skjutits upp i väntan på klarare ekonomiska förutsättningar. Nu när osäkerheten minskar, blir viljan att trycka på knappen större.
För byggföretagen innebär det ett efterlängtat skifte från stillastående till rörelse. Många har under de senaste åren tvingats till neddragningar, effektiviseringar och intern omställning. Nu finns en chans att åter få kontinuitet i produktionen. Med det följer också större trygghet för underleverantörer, teknikkonsulter och projektledare. Att kalendern börjar fyllas ger inte bara bättre kapacitetsutnyttjande, det stärker även motivationen i organisationerna – där många varit hårt pressade under lågkonjunkturen.
Det ökade transaktionsflödet märks även inom den kommersiella fastighetssektorn. Kapitalstarka aktörer, som väntat ut osäkerheten, har nu börjat positionera sig för framtiden. Fastigheter som tidigare inte rört sig på marknaden byter nu ägare. Förvaltare, investeringsbolag och pensionsfonder ser lägre räntor som ett tillfälle att återväxla delar av sina portföljer. Det öppnar också upp för nyfinansiering och värdeskapande åtgärder i befintligt bestånd – till exempel genom energieffektivisering, ombyggnationer eller till- och påbyggnader.
Bostadsutveckling, som varit särskilt hårt drabbat, visar också en viss rörelse. Även om marknaden inte är tillbaka på 2021 års nivå, så finns indikationer på att köpkraften långsamt återvänder, särskilt i större städer. Lägre räntor innebär mer realistiska kalkyler för nyproduktion – och därmed ökar sannolikheten för att byggstarter blir verklighet, snarare än prognoser på papper. Det ger också fler möjligheter för byggare att knyta upp sig till fasta entreprenader, snarare än enbart totalentreprenader med svängrum för indexjustering.
Tilltron till marknaden är alltså på väg tillbaka. Inte som en snabb återgång till gamla nivåer, men som en successiv, påtaglig stabilisering. Med det följer ökad sysselsättning inom bygg och anläggning, förbättrade utsikter för konsulter och byråer, samt ökade möjligheter för fastighetsägare att ta tillvara värden i sina bestånd. Det är ett tydligt exempel på hur byggmarknaden – när den fungerar – driver andra sektorer framför sig.
Att marknaden rör på sig innebär inte bara fler byggkranar på horisonten. Det innebär framför allt att fler aktörer vågar ta beslut. Det är där skillnaden ligger – i vilja, i handling och i rörelse. Med lägre räntor och minskad inflation öppnas fönster som varit stängda. För fastighetsägare, investerare, entreprenörer och rådgivare är det en efterlängtad lättnad – och en chans att åter fokusera framåt.